Äter frukost och bläddrar i lokaltidningens bostadsannonser. Ser annonsen för Järvastaden här i Sundbyberg/Solna, det ligger precis bredvid Mickes firma och dom har marknadsfört sig med stora skyltar - för den lilla plånboken. Igår fick jag en broschyr att det är dags för försäljning av dom första parhusen. Pris? Från 4 miljoner. Hmm, om det räknas som en liten plånbok så har jag inte ens en börs, knappt en peng… Det enda hus vi kommer kunna skaffa är dom där små gulliga som brukar stå uppställda utanför Coop bygg och trädgård i Bromma. Friggebodar kallas dom visst ;)

Nä, vi blir nog kvar här i Rissne, finns en god chans att det ska omvandlas till bostadsrätter och då kanske vi kan göra ett klipp.

Förresten, har ni tänkt på hur underbara, smakfullt renoverade, perfekta lägenheter som säljs? Varför är det ingen som skriver: 3:a med stort renoveringsbehov med usel planlösning. Mikroskopiskt badrum, fult oplanerat kök, lågt i tak och dålig ekonomi i föreningen. Svårsålt kanske? :)

Jag förbereder mig för känslostormar och gråt under dagen, nää, inga trotsmonster till barn utan en mamma som ska lägga undan små bebiskläder… varför är det så jobbigt egentligen?