Känns som att vi säger så efter varje försök till shopping/handla mat med barnen numera. Den enda som är lugn är Nickan, antingen sover hon eller så sitter hon och tittar sig omkring i vagnen.
Om ni såg en hårt beprövad och sur mamma med ett trilskande barn i varje hand som gick i rask takt mot hissarna i Kista galleria igår (med en make dragandes en barnvagn strax efter) så var det familjen Åsberg. Vi hördes rätt bra oxå. TVÅ affärer hann vi in i, Lindex och HM, och våra förmaningar i bilen hjälpte inte denna gång utan det var fullt ös på barnen hela tiden. Det enda positiva när dom springer iväg (om man nu kan se det så) är att dom i alla fall kutar åt samma håll. Och om jag ska försöka mig på att vara ännu mer positiv så har vi nog två blivande friidrottare i vår familj för jäklar vad snabba dom är på att springa, dom klarar alla hinder som kommer i deras väg oxå.
Idag gjorde vi ett nytt försök och återigen var det fullständigt kaos, men nu har vi iaf utrustat barnen med vinterjackor oxå så nu är vintershoppingen klar. Vi körde en annan taktik idag, jag och Nickan gick in och köpte vinterjacka medans Micke och barnen åkte karuseller vid Food courten. Tyvärr var jackan för liten för Bella (stl 98) så det var bara att ta med hela gänget och byta… även storlek 104 kändes för trång, så vi fick byta modell helt och hållet. Fattar inte varför dom måste göra alla tjejkläder figursydda??? En 2 1/2-åring har ju inga former än, varför kan inte småflickor få ha mer funktionsdugliga kläder, måste man köpa på killavdelningen och få marinblått/svart/grått med bilar/traktorer/flygplan på då? Grrr. Nu blev det en röd, relativt rak jacka från Lindex i stl 104, samma storlek som vi köpte till Sebbe, men hans vinterjacka är rymlig.
Som vanligt allas blickar på oss eftersom Bella envisas med att gallskrika bara någon okänd titta på henne, Sebbe tycker allt är en lek och gör sitt bästa för att åla runt på golven, dansa och hoppa runt och skratta åt allt vi säger. Jojo, så går det när man skaffar tre barn och tätt dessutom ser man hur alla tänker. Är det bara vi som är redo för Nannyakuten varje gång vi ska ut ett ärende? Jag förstår inte hur alla andras barn kan gå så fint… det jag kan tänka mig är:
-
Barnen är drogade
-
Barnen är mutade/hotade till max
-
Familjen har bara ett barn ;) eller ve och fasa:
-
Vi har misslyckats totalt med vår uppfostran. :/
Förresten ljög jag när jag sa att vi har handlat klart, måste köpa nya gummistövlar till Sebbe och varsitt par gympadojor till barnen oxå. Just nu lutar det starkt åt att vi drar till Skopunkten för första gången ever, jag springer in med resten av familjen i bilen och rycker åt mig tre par skor i rätt storlek, så får vi prova när vi kommer hem ;)
Ha en trevlig helg gott folk! En annan fyller visst 31 år idag hehe, tänker inte så mycket på det och blir mest förvånad över hur mycket det ringer idag ;) Tack Christel för gratulationerna här nedan, visst prickade du rätt dag :D Jag var och fixade nailsen på morgonen, skönt att smita iväg en stund själv och Micke fick i vällingvägraren Dominika gröt iaf.