Självklart gäller det dagis… Micke var på möte där i morse och fick höra lite "kritik" eller vad man ska kalla det. Först tycker dom att lämningarna tar för lång tid! Så här går det till när Micke lämnar barnen: han tar av dom ytterkläderna, sätter på mockasiner, öppnar dörren till avdelningen, går ner på knä och pussar och kramar barnen och säger hejdå. That´s it. Vad mer ska vi korta ner på? Ingen puss och kram ? Bite me, vi pussas och kramas och det kan inte dagis ändra på. Nummer 2 var att Sebbe alltid kommer farande för att trösta när Bella är ledsen. Det ser vi som positivt, Bella gör ju likadant mot Sebbe, det, kära fröknar, kallas för syskonkärlek. Men fröknarna tycker då att det sätts för stor press på Sebbe, att han "måste" ta hand om sin lillasyster. *mållös*

Dagis har överhuvudtaget "problem" med dom tre syskonparen som finns, för syskonen vill helst leka med varandra, alltså gör fröknarna sitt bästa för att separera syskonen. Jag ställer mig helt frågandes till det här! Hur kan det vara skadligt för syskon att leka ihop och känna trygghet i varandra? Tids nog så kommer dom ju delas, hitta andra intressen, dom sitter ju inte fast i varandra. Om Sebbe och Bella hade varit tvillingar så hade nog alla bara tyckt att det var naturligt och gulligt att dom var så tajta, fattar inte varför det ska göras en så stor grej av det hela. Mitt fel förstås som haft barnen hemma så länge. Dominika ska få börja på dagis om en månad så att hon inte får samma problem. Haha.